Den kurs vi läser nu heter Språk och kön och under den ska vi diskutera olika språkfrågor som har med sexism i språket att göra. För att motivera mig själv (som just nu helst vill sitta och försöka lära mig hur man ändrar sin bloggdesign) till att läsa all kurslitteratur till seminariet imorgon tänkte jag skriva ner mina tankar här på bloggen, och även få titta liiiiite på CSS-mallen efter varje inlägg…
Könsneutrala pronomen - behövs det?
Det skulle onekligen vara praktiskt ibland med ett pronomen i tredje person som inte refererar till antingen en man eller kvinna. Som språkkonsult kommer jag kanske att skriva information eller broschyrer som riktar sig till massor av människor. För att skriva könsneutralt kan man antingen alltid skriva ut hon eller han eller upprepa referenten (den/de det handlar om), men det blir ganska omständigt i en längre text.
Ett litet påhittat exempel: “Om den sökande har uppfyllt alla krav får den sökande ett bidrag på mellan 1000 och 5000 kronor.” I en så pass kort mening är det inget problem att skriva han eller hon istället för den sökande. Men om texten är lång, och jag vill skriva om den sökande väldigt ofta skulle det vara bra att kunna använda ett könsneutralt pronomen. Det finns i t.ex. finskan och heter där hän. Läs mer på t.ex. DN eller i förra numret av Språktidningen (nr 1 2008).
Upptäckte samma problem när jag skrev min c-uppsats och inte ville avslöja mina informanters kön. Det blev mycket “den intervjuade” och “informanten”. Svårigheterna att uttrycka sig könsneutralt är bara ett tecken på hur grundläggande den sociala uppdelningen av kön verkligen är i samhället. Det är helt enkelt svårt att tänka på människor utan att tänka på genus!
Det har du sannerligen rätt i!